Jag ska bara skriva lite om dagen.

Den här dagen har varit ganska seg, jag gick mest med Björn och pratade om lite saker. Vi lyssnade också lite på hans musik. Som jag sa i inlägget skoldatorer, där står det vilken låt det var vi lyssnade på om och om igen. Måste säga att den väckte känslor faktiskt.

Björn är en jättebra vän när man inte mår så bra. Det finns inte så många som kan trösta en på det sättet han kan. Han berättar roliga saker som får en att tänka på annat. Sen får man ju hjälp av sina andra vänner. Men vissa är speciella.

Det finns några av mina vänner som får mig att skratta även när jag mår som sämst. Och jag tror inte att jag behöver nämna de få personerna. För de vet när de hjälpt mig.

Men en person slår alla. Min egen. Jag har inte varit med honom på länge, känns som en evighet och på Fredag har vi varit tsm i 3 månader. Jag saknar honom väldigt mycket.


Saknar dig älskling, hör du det. Du är mitt allt. ♥